lördag 8 mars 2014

Början på nått nytt!

Ok vänner, bekanta, familj och älskare.. Nu är vi här samlade igen, ett kärt återseende för vissa - ett välbekant skavsår i röven för andra. Oavsett vilken grupp ni tillhör så är ni ändå här på besök. Här för att ta del av våra äventyr i vad som för mig och Karin är helt orörd mark....

Har inte lång tid på mig att skriva, Karin står i duschen och tvättar av 18h ressmuts (ja är redan skinande ren) därefter ska vi dra oss ut mot spetsen av denna strip, som i mörkret ter sig obehagligt likt Las Vegas, och hitta ett ställe där vi skamlöst ska vräka i oss guacemole och smältost.. Känns förbannat skönt att vi ligger på samma nivå när de gäller ohälsosamt överätande :)

Hursomhelst började den här resan som de flesta mina andra - med oro och ångest..Incheckningen gick bra, visumet fungerade som de skulle den här gången (tack gode gud), däremot när mitt bordingkort skrevs ut stod de med STORA bokstäver SSS under mitt namn... Innan ja var i Filippinerna hade ja aldrig hört talas om detta fenomen, och önskar av hela mitt hjärta att ja aldrig fått veta vad de betyder! Tack Mulla och Digant för ni förstört mitt liv...Men eftersom charing is caring tänker ja nu delge er! SSSS kan man få utmärkt när man åker till USA, oftast pågrund av att man 1, har suspekt utseende/namn/ursprung 2, ser allmänt psyko ut eller 3, blir randomiserat utvalt av incheckningsmaskin (tror och hoppas ja tillhörde den senast nämnda kategorin)... Iallafall så står de för Subject för Special Security Screening  - låter innebörden vara osagd.. Inte nog med de här, när vi efter många restimmar äntligen kommer fram till tullen i Mexico får ja ÄNNU en gång gå åt sidan och se mitt bagage bli upprivet och utslängt på ett bord framför ögonen på mig.... Aldrig känt mig så olaglig i hela mitt liv :)

Nu mat, sen sova, sen BEACHEN!

PEACE OUT!

lördag 16 november 2013

Sydney - älskade stad

De var med stor sorg i hjärtat som jag och min tappre kompanjon sa förväl till städernas stad tidigare idag.. Har ett otal gånger under denna resa försökt bedyra min kärlek till Sydney för Hannah, har en liiiiten magkänsla att hon börjar tröttna på de nu.. MEN, faktum består att min tid där nere är fan bland de bästa ja gjort i hela mitt liv!

Ska inte sitta här på planet, där detta inlägg dikteras, och bli nostalgisk och jag är fullkomligt övertygad (läs håller hoppet uppe) att de kommer komma flera guldtider i livet :)

Igår kväll då, ja va ska ja säga.. En avskedsutgång ville ja ha och en avskedsutgång fick ja! Under dagen fixade vi de sista presenterna, lyckades ÄNTLIGEN få lite kvalitetstid med amerikanerna och åt en fantastisk lunch.. Till middag åt vi koreansk fried chicken, hahah asså med tanke på våra matintag skulle man mycket väl kunna tro att vi varit i Korea o inte Australien (??), skyller allt på Lucy Lu!

Tyvärr så hade Sydney bestämt sig för att visa hur fruktansvärt tråkigt de var att ja skulle åka hem, så moder natur hade ställt till med en regnoväder utöver denna värld..Himlen öppnade sig och kändes som hela oceanen släpptes ned över oss! Men de va inget som hindrade oss inte, dricka öl gör man inomhus :)

Skulle kolla på när James spelade på opera bar men de blev inget pga ovädret.. Kvällen blev ändå bra och vid tre hade vi så ont i fötterna att vi inte kunde ta ett danssteg till, hur mycket vi än önskade att vi kunde!

Orkar inte skriva mer...

Återkommer :)

Ps, när.vi kom hem hade en liten kackerlacksfamilj beslutat att bygga bo i vår garderob.. ska bli såååå trevligt att packa upp väskan när ja kommer hem..... NOT!

fredag 15 november 2013

Angående Hannahs sjukdom

Haha, måste göra ett litet inlägg om 'the Swedish flu' som härjar fritt här nere i Australien just nu.. Hannah har hittills lyckats smitta Tom (sängliggandes utan röst i två dagar), Katharine (vissa säger att hon bara var bakis, men JAG vet bättre - klassiska Swedish flu symptom) och igår på spökvandringen tog de inte mindre än tio minuter innan två utav de andra deltagarna började hosta okontrollerat..... Vad ska ja säga, vi gick förbi huset där pesten startade i Sydney år 1900 - ska 2013 bli nästa stora pandemi?

Nu kan ja med glädje meddela att hon mår något bättre, eller bättre och bättre.. Hon befinner sig i ett nytt stadie. Rösten är tillbaka men istället har de bytts ut mot, framförallt nattliga men även dagliga, hostattacker.. Tycker så synd om henne samtidigt som ja sträcker på halsen och är mäkta imponerad över mitt immunförsvar som levt i den här bakteriehärden i snart en vecka.. Helt oberörd är ja inte, har hostat lite till och från, men än så länge (peppar peppar ta i trä) har ja inte insjuknat :)

Nu ska ja sätta på lite tevatten åt henne och klia henne på ryggen tills hon mår bättre!

Peace out!

Vad hände?

Inga ursäkter.. Total bloggtystnad i flera dagar, börjar få telefonsamtal och fb-meddelande hemifrån där folk frågar om jag är ok. UD kontaktade mig häromdagen och sagt att ja anmälts försvunnen, Interpol har ett kort på mig på huvudkpbtoret...Illa!

Haha, ok kanske inte så illa riktigt.. Vi har till och med wifi på hotellet så vet inte alls vad ja ska skylla på! Antar att min tid går åt till att chatta istället för att blogga.. Asså chatta kan vara de bästa ja vet, helt perfekt för en person som ja som gärna pratar mycket men av någon märklig anledning har liiiite lite telefonskräck.. ta da, chatten löser allt!

Vad har hänt sen sist då? Amerikanerna har kommit ja, tyvärr så har ja en känsla av att dom inte vill umgås med oss.. Fattar inte varför, men de ställer in alla planer ja försöker göra gång på gång på gång.. Makes me sad! Ikväll är de iallafall stor utgång, de KAN dom inte banga :)

I måndags hade vi reunion med TNF - crew.. Hannah och Nina har gjort ett drinking game härnere vilket i stort sett går ut på att varje gång ja säger the North face så måste ja dricka... Behöver ja ens säga att just denna kväll blev något utöver de extra??
Ialf sjukt roligt att träffa alla kollegor, hälften hade skaffat barn, några frivilligt och andra inte.. Bästa på kvällen var Rays kommentar på Pattos klyschiga uttalande om att barn var meningen med livet -'well, i most admit that my life was pretty damn good before this baby, I mean its good now aswell just in a diffrent way.. but damn it was good before'.. hahaha, låter lite hemskt nu när ja skriver de men de va inget illa menat bara ett faktum :)

Tisdagen hängde vi i gäng hela dagen, 3 timmars lunch ute med Matt, Rach, Crystal o Kat.. därefter hem o duscha för att sen äta lååååång middag med samma gäng.. Ja o Hannah var dock lite bakis så vi drog hen relativt tidigt (läs 01-ish).

Onsdag blev middag hos Tom och Lucy, ÄLSKAR deras matlagning.. den här gången blev de japansk Hot Pot, sjuuuukt gott!

Igår fick vi ett litet infall av att vara kulturella - bokade en ghost tour nere i the rocks.. De va faktiskt sjukt spännande och vår guide ghost host James var typ världens skönaste människa, hade lätt kunnat adoptera honom där och då, på fläcken, no questions asked!

Efteråt gick vi till en pub, drack några öl och lyssnade på liveband.. De var en lite väl matglad äldre man i kostym som körde party for one på dansgolvet.. Så fint, plockade faktiskt upp lite av hans moves.. alltid bra att ha i rockärmen till nästa flustret utgång!

Idag ska ja ta med Amerikanerna till Sydney Tower, så jävla fin mat o utsikt så tänkte att ja skulle delge dom de.. Nu är ja inte lika säker på att dom förtjänar de dock, men bordet är redan bokat :)

måndag 11 november 2013

Forts..

Att kalla de hus känns inte ens korrekt, de är mer ett slott faktiskt! Och ett riktigt jävla renoveringsprojekt.... Ja hade seriöst inte pallat att bo där en ända dag! Tydligen köpte de huset av nån gammal häxa o catlady, hela tomten var överväxt och huset var precis i färd att falla samman.. Karaktär, hade de stått i annonsen.. skulle snarare kalla de katastrof! MEN, huset har fantastiska potential och ja längtar lite tills nästa gång ja kommer ner och få se resultatet..

Inflyttningsfesten då var inte hos dom utan hos en vän.. Började med en BBQ, gud vad ja älskar grillat.. tydligen var festen en veckas försenad halloweenfest, hade dock missat de i inbjudan (som ja iof aldrig läste) så vi fick köra en klassiker och gå all in på utklädnaden 'drunk swede'.. Jobbade faktiskt hela kvällen på min outfit.. Höjdpunkten var lätt när polisen kom för att be oss stänga av musiken och han som ägde huset gick ut i full mexikansk wrestling utstyrsel (MED ansiktsmask och allt) för att diskutera.. Eller diskutera o diskutera, typ visa sitt ID och bevisa att han ägde huset, vad nu de skulle göra för gott eftersom han under HELA samtalet behöll sin mask på ansiktet.... Dessutom träffade vi ett helt gäng (läs tre) snubbar som jobbade på Google och eftersom ja precis kollat på the internship (love, love, love) passade ja på att fråga ut dom hur de egentligen gick till på kontoret.. Förvånadsvärt mycket var sant!!

Karriärsombyte, någon??

Peace n love

Ps, sorry för uppdelat inlägg, blogspot och jag är inte alltid överens!

Where did Hannahs voice go?

Min stackars följeslagare och kompanjon har gått och blivit sjuk.. eller sjuk o sjuk, hon har helt enkelt tappat rösten! Fått nått skitvirus som satt sig på stämbanden så nu kan hon helt enkelt inte prata!

Ja tycker iof att hon låter grymt sexig, typ som en jazzsångare på 50-talet när de fortfarande inte var farligt och röka, och whiskey ansågs ha en läkande effekt.... Typ... Själv uppfattar hon sin röst som en tolvårig pojke (läs målbrott runt hörnet)! Hur som helst så är de jävligt tur att vi har wifi på hotellet för de e typ så vi kommunicerar nuförtiden, via diverse olika chattar :)

Som tidigare inlägg påvisade så har amerikanerna, som faktiskt har namn Crystal o Katharine, anlänt till Sydney.. Igår var vi på World bar för att återuppleva gamla minnen, hahaha asså den baren.. Kommer aldrig glömma när Stina blev utslängd för att hon startat ett slagsmål (extra roligt eftersom de inte riktigt riktigt var hela sanningen).. För er som inte varit i Sydney så är world bar ett backpacker ställe som har lika mkt klass som en säck potatis - precis my cup of tea!!

I förrgår var vi ju på inflyttningsfest också ja.. De är ju med en historia för sig! Kan börja med att berätta att Bruce och hans nyblivna fru typ köpt de STÖRTA huset i hela New Town.. Att

söndag 10 november 2013

The Americans are heeeereee

Asså ord kan inte beskriva hur mycket ja älskar de här gänget!